För en gångs skull i mitt liv så är jag nöjd över någonting som jag har åstadkommit. Och det ni det är min son. Tänk er själv hur det känns att ligga bredvid sitt eget barn när det sover. Se det andas. När jag var gravid så skrev jag en dikt till Dylan. De lyder såhär;
Barnet i min mage, det kommer bli så fint.
Blev rädd men ändå glad när testet visade positivt.
Med ett litet barn i famnen hur kommer det att kännas?
Röra barnets hud, känna hjärtslag, se det andas.
Se det första leendet och ett försiktigt första ord.
Och helt plötsligt drar du ner allt från ett bord.
Lyssna nu min bebis, lyssna nu på mej.
Det kommer från mitt hjärta, jag längtar efter dej!
Jag gillar verkligen den. Hittade den i en kartong nu när jag flyttade..SNÄLLA TA DEN INTE FRÅN MEJ!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar