Låt oss låtsas att ni är på en tågstation. Längre bort på stationen ser ni en afrikansk kvinna komma gående med sin kulturklädsel. Tillexempel, en färgglad klänning och på huvudet har hon en sjal som är lika färgglad som klänningen. Bredvid henne går det en ung kille med svarta kläder, svart hår och kajal runt ögonen..en "emo". Omedvetet börjar ni tänka på den där killen som att han är onormal och har självmordstankar, medan ni inte tänker på den afrikanska kvinnan, som går klädd minst lika "onaturligt" (vi kallar det bara så) hon. Det kommer en tjej också, med en kort kjol och strumpbyxor och en aning för mycket foundation och marcara och platinablont hår. Vad tänker man då? Ofta att hon är en slampa eller en hora eller en fjortis. Jag är också sån, det erkänner jag. Men har inte dom här människorna också rätt att bli dömda för vad som finns ¨på deras insida iställer för utsidan? En utsida kan se dum ut, men insidan kan ändå vara underbar. Jag är en sån person att om jag träffar någon som kanske itne ser ut som jag eller är som jag, jag brukar ändå ge den människan en chans att visa hur den egentligen är. Men om personen i fråga sumpar den chansen så får han/hon ingen ny. Hos mej får man bara en chans. Det finns vissa undantag för mej, och det är släkt, eller riktigt gamla kompisar (som jag itne har några) Jag ska försöka börja tänka på att inte döma folk efter hur dom ser ut, utan kolla på insidan istället.
Det var väl några kloka ord från mej ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar