smackaboombang

Jag har ingen aning vart jag står. Det enda jag vet att jag är andra hälften". Inte den första andra hälften, utan just den andra. Blit tagen i andra hand. Det här inlägget behöver ingen ta åt dsej av, uten jag måste bara skriva av mej. Jag är mittemellen två stationer, och vet inte vilken väg jag ska gå, för det är exakt lika långt mellan stationerna. Jag har blivit påkörd av massa tåg redan, men likförbannat kommer det bara fler och fler. När ska detta sluta. Inte livet alltså, utan mitt "i valet och kvalet"-känsla. Drygt för min hjärna är det i alla fall. Jag försöker visa att jag också kan, trots att jag faktiskt inte kan. Hur ska jag kunna lite på dej när du vänder mej ryggen till och slappar mej i facet gång efter gång, om och om igen. Det gör ganska ont, för du slår jämt på den känsligaste punkten. Nu är jag inte bara fet, utan jag går klädd som en slampa också. Visst att det kanske var ett skämt. But guys have no idea how long something they said can stay in a girls mind.
Men vet du vad? SEE MY FAT WOBBLE! IF YOURE REALLY NICE MAYBE I CAN SLAP YOU WITH IT!

Dylan sover, och jag har nyss ätit. Är inte klar med tvätten än, men däremot är lägenheten så sjukt fin nu så jag blir så himla stolt över mej själv! Amana hjälpte mej också! TACK SÅ JÄTTEMYCKET FÖR HJÄLPEN! Det är alltid lättare att vara två när man städar, för det blir mycket roligare då :)
Strax kommer Sara och Robin hit och sällskapar mej litegrann. Sara ska hjälpa mej vika tvätten, om jag själv får bestämma. Och Robin får då vara uppe och passa Dylan. Fast han är ju itne så svår att passa när han sover ;)






Ignorera att jag ser ut som en kalkon :P